Basics
Inledning
Stamceller är kroppens masterceller som kan göra någondera av dessa två: Enkelt kan de antingen göra kopior av sig själva (dvs självreplikera) eller de kan producera andra celltyper. Ett mycket ungt embryo innehåller stamceller som så småningom specialiserar sig för att producera kroppens alla olika celler.
T Stamcellernas medicinska betydelse
Stamceller som tagits ut från embryon injiceras inte direkt i en vuxens kropp för det finns en risk att självreplikering fortsätter och cellerna blir canceralstrande. Men de kan stimuleras i laboratoriet att växa (i princip) till olika celltyper. Med hjälp av detta kunde man skapa en färdig cellreserv med vilka ersätta de celler som inte normalt kan ersättas efter att bli skadade, som hjärt- och nervceller. Vi tar ett exempel på en patient med en ryggradsskada. Deras tillstånd kunde förbättras genom att injicera nervceller in i ryggraden. Nervcellerna kunde också bromsa eller stoppa Parkinsons sjukdom. Med bukspottkörtelns celler kunde man kontrollera diabetes, och så vidare. Potentialen är tydligt enorm, men vid detta tidiga skede är det svårt att veta hur många av dessa förhoppningar eventuellt blir livsdugliga terapier. Men att embryon används på detta sätt är också mycket kontroversiellt.
Info cards
Stamceller är människokroppens masterceller som kan självreplikera eller producera andra celltyper.
I embryot specialiserar stamcellerna sig för att producera kroppens alla olika celler. I en vuxens vävnader existerar stamceller för att ständigt regenerera vissa celler för livstiden.
Människans stamceller har tagits från:
• Embryon
• Vävnader (t ex benmärg) från en vuxen
• Navelsträngsblodet
• Fostervatten
Forskarna kan isolera stamceller och förvara dem i laboratoriet för hur länge som helst. De kan få stamcellerna att transformera sig till andra cell typer (t ex till nerv- eller hudceller).
Stamceller eller celler som har letts från dem kunde antingen dröja på eller stoppa vissa degenerativa sjukdomar, fixa skadade vävnader eller bota brännsår.
Degenerativa sjukdomar kan drabba människor i vilken ålder som helst. I dessa sjukdomar ingår bl.a:
• Parkinsons sjukdom
• Diabetes
• Cystisk fibros
• Multipel skleros (MS)
• Muskeldystrofi
• Leukemi
• Hepatit
• Benskörhet (osteoporos)
Forskningen befinner sig i ett tidigt skede. En dag kan stamceller leda till cellersättningsbehandlinga, men det är ännu okänt hur effektiv de skulle bli.
Embryonala stamceller tas vanligtvis från embryon som skapats genom in vitro-befruktning (IVF). Cellerna avlägsnas från embryot när det är ungefär en vecka gammalt: det har då 30–150 odifferentierade (omogna) celler och mäter 0,14 millimeter. Embryot förstörs därefter.
Embryon som används vid forskning är främst “onödiga” embryon från t ex kliniska IVF-behandlingar. Vid vissa fall kan embryon skapas artificiellt för att användas vid forskning.
Vid IVF-behandlingar tillkommer "onödiga" embryon när man skapar mera embryon än paret vill ha implanterade. För närvarande finns det hundratusentals sådana embryon lagrade i Europa, som bara väntar på att förstöras.
Hos vuxna befinner stamcellerna sig i vävnader som benmärg och hjärna. Antalet stamcellerna är få och de är svåråtkomliga.
Vuxenstamcellerna producerar vanligen endast några celltyper som är typiska till det I frågavarande organet ( t ex benmärgcellerna producerar endast olika blodcellstyper men inte leverceller).
Forskning på sistone hänvisar att det kunde vara möjligt att transformera vissa vuxenstamceller till orelaterade celler (t ex benmärg till nervceller). Forskningen är dock i ett tidigt skede.
Vid ett barns födsel kan man hitta stamceller i navelsträngsblodet. Antalet stamceller är större än hos vuxna, lättare att avlägsna och risken för avstötning kunde vara lägre.
Kan stamcellerna i navelsträngsblodet transformeras till andra celltyper kunde blodet frysas vid barnets födsel och sparas i en "bank" för att vara tillgängligt för cellterapi i framtiden.
I människans utveckling implanteras embryot i livmodern ungefär 7 dagar efter befruktningen, och samtidigt tas de första stegen mot celldifferentiering. Den första början till ett nervsystem visar sig efter 14 dagar. Det är också där den lagliga gränsen går för forskning på embryot.
Före fjortonde dagen kan embryot dela sig in i tvillingar och många embryon aborterar sig på ett naturligt sätt.
Vissa EU-länder förbjuder stamcellforskningen på embryon. Några länder tillåter forskningen endast på "extra" IVF-embryon. Storbritannien tillåter skapandet av embryon för att användas vid stamcellsforskning, inklusive skapandet av klonade embryon.
I Storbritannien är det olagligt att skapa ett klonat barn (utföra reproduktiv kloning). Däremot är det lagligt att skapa ett klonat människoembryo och låta det växa fram till 14-dagarsgränsen i syfte att ta fram stamceller (utföra terapeutisk kloning).Skillnaden ligger alltsä i syftet, inte i processen.
Blandembryon kan skapas i laboratorier genom att genetiskt material från ett djurägg tas bort och ersätts med mänskligt DNA. En grupp forskare i Storbritannien fick 2008 tillåtelse att skapa ett sådant här bland- eller hybridembryo för forskningsändamål.
Syftet med terapeutisk kloning är att hindra patientens kropp från avstötning av stamceller p g a av att de är främmande. Man tar celler från ett klonat embryo som har skapats från patientens egna celler.
Vid terapeutisk kloning skulle man ta stamcellerna från patientens kropp och överföra dem i en mänsklig äggcell vars DNA har tagits bort. På det sättet åstadkommer man ett klonat embryo av patienten.
Att abortera ett foster på sociala grunder äj möjligt tills det uppnått 24 veckors ålder. På medicinska grunder är det däremot lagligt abortera foster upp till veckorna 38-40).
Ett FN-initierat försök att förbjuda kloning misslyckades. Alla länder var eniga om att reproduktiv kloning borde förbjudas, medan några länder också ville förbjuda forskningen på klonade embryon, som vissa länder tillåter.
Fostrets hjärnstruktur utvecklas upp till veckan 10. Gränsen att abortera av sociala skäl är 24 veckor, när fostret börjar reagera till ljus, ljud och sensoriska stimuli. 14 dagar är också den lagliga gränsen för att utföra forskning på embryon.
Forskarna kan nu manipulera celler som tagits från vuxna människors hud och återföra dem till ett embryonalt stadium i laboratoriet. Det här är en mycket enklare och mer effektiv procedur än kloning.
Den judiska lagen betraktar inte embryot som ”mänskligt liv” under de första 40 dagarna efter befruktningen. Därför finns det inga moraliska invändningar mot att ta celler från ett embryo.
- Mot: Det mänskliga livet börjar redan på det encelliga stadiet.
- För: Enligt Thomas av Aquinos syn på embryots utveckling lägger Gud successivt in den mänskliga själen i embryot: först kommer den vegetativa själen, sedan den sensitiva själen och sist den rationella (mänskliga) själen.
Här finns ett brett spektrum av åsikter som sträcker sig från totalt motstånd till embryonal stamcellsforskning till förespråkande av terapeutisk kloning.
Issue cards
Om kraften på embryostamceller kan utbyggas och om det inte väcker något motstånd har man potential att behandla en rad sådana sjukdomar, mot vilka det inte ännu finns något botemedel.
När börjar människans liv?
Vad för en status borde vi ge embryot som är 14 dagar gammalt:
• bara en knippe av celler
• en potentiell eller utvecklande människa
• fullkomlig människa?
Kan man motivera stamcellforskningen på människoembryon pga. att man kunde behandla sjukdomar som hittills varit terminala?
Är forskningen på embryostamceller etiskt fel eftersom det är oacceptabelt att förstöra ett nytt liv, även om det skulle rädda en sjuk människas liv?
Borde vi få bestämma hurdan värld vi vill leva i och inte vara bundna till tidigare moralvärden?
Borde vi vara måna om att inte offra våra djupt inrotade mänskliga värden under trycket från vetenskapliga innovationer?
Är det fel att skapa embryon enbart för stamcellforskningen, men rätt att använda onödiga embryon från IVF eller embryoselektion som annars skulle förstöras?
Skapar vi embryon endast för att använda dem som stamcellkälla behandlar vi dem som om de var maskiner som tillverkar reservdelar?
Borde vi tillåta IVF (in vitro –fertilisation dvs. provrörsbebisar) eller PGD (selektering av embryon för att undvika allvarliga genetiska sjukdomar)?
Blir det allt mera självklart för oss att skapa klonade människobebisar efter att vi lyckats skapa och använda klonade embryon?
Borde vi göra forskning på klonade embryon först efter vi utförligt undersökt potentialen av stamceller från onödiga IVF-embryon eller från en vuxens vävnad?
Borde vi sätta moraliska gränser på vetenskapen och tillåta endast en sådan stamcellforskning som inte innebär användning av embryon? Kunde vi fortfarande få alla förväntade fördelar från stamcellerna?
Grundar sig 14-dagargränsen på embryoforskning och 24-veckogränsen på abort på vetenskap, på moraliska problem eller på godtyckliga lagliga gränser?
FN föreslår ett förbud mot människans kloning. Borde samhället försöka begränsa vissa vetenskapliga tillämpningar? Eller kommer det att alltid göras, om det kan göras?
Vem borde engagera sig för att utveckla stamcellteknologier och terapier – regeringen, privatföretag eller funder?
Borde vi reinvestera forskningsresurserna från all stamcellforskning till utvecklingshjälpen för att förbättra bashälsovården i fattiga länder?
Kommer dessa teknologier att göra den globala indelningen till rika och fattiga bättre eller sämre?
Tar man bort alla pengar från stamcellforskningen kunde det betyda att man avhör att forska vuxnas stamceller i benmärgtransplantater för leukemi.
Väcker vi hopp i onödan om att människor med degenerative sjukdomar kunde botas?
Hur långt har vi rätten att utföra kontroversiell forskning på embryon för att hjälpa den åldrande befolkningen leva längre? Vad händer om livskvaliteten vid mycket hög ålder kan förbättras bara litet?
Finns det någon gräns på medicinsk forskning? Finns det en punkt någonstans där vi bara borde acceptera vår dödlighet och realiteterna att lidandet hör till livet?
Hur demokratisk är politiken om dessa problem och hur demokratisk borde den vara?
T o m vid medicin får forskarna inte bestämma on reglerna så att de passer deras ändamål. Samhället har rätten att saga vad som borde och vad som inte borde forskas.
T o m vid medicin får forskarna inte bestämma on reglerna så att de passer deras ändamål. Samhället har rätten att saga vad som borde och vad som inte borde forskas.
Stamcellsforskning har stora möjligheter att ge oss botemedel mot allvarliga sjukdomar. Men vem ska betala för den här viktiga forskningen? Vem ska betala för den kostsamma processen att skapa patientspecifika stamceller och specialiserade celler för behandling av sjukdomstillstånd?
Inducerade pluripotenta stamceller (IPS-celler) har potentialen att skapa många klonade barn av en vuxen persons celler. Vilka lagar ska stiftas kring hur IPS-forskningen utvecklas och används? Hur ska vi stifta lagar för en utveckling vi ännu inte kan se?
Om forskningen är strikt kontrollerad av lagar och föreskrifter, finns det inte då en risk för att forskningen blir allt för mycket en politisk fråga? Hur mycket inflytande ska icke-specialister få?
Story cards
Policies
Acceptabel Stamcellforskning borde göras endast på stamceller från vuxna eller från navelsträngen.
Stamcellforskningen kan utföras genom att använda "kvarliggande" embryon yngre än 14 dagar som annars kunde förstöras.
Stamcellforskningen kan utföras genom att använda “kvarliggande” embryon eller embryon som specifikt skapats genom IVF för forskning.
Stamcellforskningen kan utföras genom att använda “kvarliggande” embryon eller embryon som specifikt skapats för forskning, eller skapats genom IVF eller genom kloning.
FUND is a project funded by the European Commission (